Lite fakta om högskoleprovet
Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som har betydelse för förmågan att klara av högskolestudier. Det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder men provet ges bara på svenska. För att få skriva provet måste du visa giltig legitimation på provdagen, samma som när du anmälde dig.
Så används ditt resultat
För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan måste du vara behörig till den eller de utbildningar du har sökt till. Om det finns fler behöriga sökande än platser på en utbildning, fördelas platserna på olika urvalsgrupper. Minst 1/3 (och högst 2/3) av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen.
Behörighet för högskolestudier
Ibland nödvändigt att ha gjort provet
Till vissa utbildningar där betygskraven är höga, kan det vara bra om man har skrivit högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats. Ibland används provresultatet också för att skilja mellan sökande med samma meritvärde i betygsurvalet. Om två eller flera sökande har samma meritvärde i högskoleprovsgruppen används lottning.
Du behöver ta reda på hur antagningen görs för den utbildning du är intresserad av och om det är nödvändigt med ett resultat från högskoleprovet eller ej.
Högskoleprovet gäller i Sverige
Ditt högskoleprovsresultat kan du använda i Sverige. Det går normalt inte att använda när du vill anmäla dig till högskoleutbildning i andra länder.
Två gånger per år
Det går att göra provet flera gånger. Högskoleprovet ges normalt två gånger per år, på en lördag varje vår och på en söndag varje höst. Särskilt prov för gravt synskadade ges en gång om året.
Anmälningsavgiften till högskoleprovet är 450 kronor och betalas vid anmälan. Det går inte att anmäla sig i efterhand.
Om du har en funktionsnedsättning eller diabetes, kan universitetet eller högskolan försöka göra det möjligt att utreda och anpassa provsituationen.
Högskoleprovet för dig med funktionsnedsättning eller diabetes
Provdatum och anmälningsperiod 2022
Anmälan till höstens högskoleprov den 23 oktober öppnar den 16 augusti kl. 08.00 och stänger den 23 augusti kl. 24.00
| Provtillfälle | Provdag | Anmälan |
|---|---|---|
| Höst | 23 oktober | 16-23 augusti |
| Vår 2023 | Ej bestämt | Ej bestämt |
Resultatets giltighetstid
Regeringen beslutade den 6 augusti 2020 att förlänga giltighetstiden på högskoleprovet från 5 år till 8 år från och med den 10 september 2020. Det innebär att ett resultat från högskoleprovet är giltigt i 8 år, till utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. (ur Högskoleförordningens sjunde kapitel om tillträde till utbildningen).Det kommer vara ditt bästa provresultat från de senaste åtta åren som gäller när du söker till högskolan.
Regeringens beslut att förlänga högskoleprovets giltighetstid, på regeringens webbplats
| Högskoleprov gjort tidigast: | Gäller för anmälan till: |
|---|---|
| Vt 2013 | Ht 2021 |
| Ht 2013 | Vt 2022 |
| Vt 2014 | Ht 2022 |
| Ht 2014 | Vt 2023 |
| Vt 2015 | Ht 2023 |
| Ht 2015 | Vt 2024 |
| Vt 2016 | Ht 2024 |
| Ht 2016 | Vt 2025 |
| Vt 2017 | Ht 2025 |
| Ht 2017 | Vt 2026 |
| Vt 2018 | Ht 2026 |
| Ht 2018 | Vt 2027 |
Resultatet överförs automatiskt
Alla giltiga provresultat överförs automatiskt till universiteten och högskolorna via Universitets- och högskolerådets antagning (Antagning.se). Provresultatet är inte hemligt, eftersom det är en offentlig handling.
Vilka arbetar med högskoleprovet?
Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.
- Universitets- och högskolerådet ansvarar för att ta fram provet.
- De universitet och högskolor som använder provet i urvalet ansvarar för att det genomförs.
- Provet genomförs på cirka 120 orter i landet.
- Göteborgs universitet (avdelningen för språkpedagogik) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delprovet ELF.
- Umeå universitet (institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap) har Universitets- och högskolerådets uppdrag att konstruera delproven DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ och ORD.
- Universitets- och högskolerådet har dessutom gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet. De bedriver också utvecklingsarbete kring provet på rådets uppdrag.
Så skapas ett högskoleprov
Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.
Provkonstruktörer arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen. Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.
Ständig utveckling av högskoleprovet
Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:
- Kvalitetssäkring
- Provets konstruktion och svårighet
- Olika anpassningar
- Uppdrag från regeringen
- Utredningar.
Sociala medier
Högskoleprovet har en sida på Facebook där UHR gör inlägg om provet och svarar på frågor.